en åktur som hette duga!

Kl.07.30 mötte jag upp en väääldigt hurtig Anna. Det va bara att skynda med i hennes tempo.
1 tim och 45 min senare va jag åter hemma. Höften och knäna värkte, så hårt hade vi kört. Det va en powerwalk som hette duga :-) Bra gjort av oss! Mera sånt!

Hemma satte vi igång med den där j***a uteplatsen på baksidan. Ju mer man petar ju mer blir det att göra. Men vi hann med en hel del innan Liam påpekade att vi skulle ju åka karusell idag. Javisst ja, det hade vi förträngt, Tivoli va ju utlovat till barnen. Så vi begav oss. På vägen stannade vi på Mister Minit och fixade en ny nyckel till mig ( ja, alla mina nycklar e fortfarande borta :-( ) Sen va det karuseller som gällde. Engla satte sin sura sida till och satt bara i vagnen och snuttade på sin vattenflaska. Liam däremot åkte en hel del. Precis innan vi skulle gå kom jag på en briljant idé, att Liam och jag skulle åka virvelvindarna. Den såg ut att va typ som Pop expressen e på grönan. MEN jädrar va det snurrade! Jag har åkt mycket karusell i mina dagar, inte varit rädd för något och aldrig blivit åksjuk, men detta va av en annan värld Det snurrade så jag trodde ett tag att jag skulle åka på både hjärtattack och whiplash. Hela världen va ett enda virrvarr. Och då kan ni ju tänka er lilla Liam 3½ år.... Som tur va så såg Erik att vi va bleka om nosen så han bad karusellgubben att stanna oss. Och det va tur, vi hade nog inte klarat mer. Men inte slutade det snurra i mitt huvud för att åkturen va över. Dessutom va jag spyfärdig i en timma efterråt. Men nu e frågan, inte kan det väl va så att jag börjar bli gammal va? Det va faktiskt karusellgubben som krämade på åkturen för hårt!!!