Spinning- en nära döden upplevelse!

Nu har jag lärt mig ta insulin på en apelsin :-D. Mycket spännande och lärorikt ;-).
Förresten, min praktik löste sig *drar en lättnadens suck*. En kompis till mig har en mamma som är distriktssköterska på en vårdcentral i grannkommunen och där ska jag få vara :-). Guld! Jag fick höra lite om vad studenterna får göra där och det verkar som att jag kommer få vara med och göra massa, jättekul! SÅ nu känner jag mig lugn igen!

Hurtig kväll idag! Jag och mor min hade bestämt en date på friskis. Medelpass va det vi planerat in. Väl där så gör morsan en helomvändning och säger. Jamen, ska vi inte ta o köra spinning istället? Och så har jag inte hunnit blinka förren hon rusar med mig till spinningsalen. I farten rycker vi med oss min moster Sonja. Här ska svettas!
Innan jag fick var och va gravid, för sådär 4½ år sen så tränade jag aktivt på SATS minst fyra dagar i veckan. Jag körde mest aerobics, combat, pump och spinning. Jag har inte kört ett endaste spinningpass sen dess... Min kondition är NOLL! Jag får blodsmak i munnen bara jag springer till bussen. Och nu satt jag alltså helt plötsligt på en spinningcykel utan att riktigt veta hur det gått till... Och till råga på allt va det ett medelpass. " Det här kommer bli JÄTTEjobbigt, MEN kul" försöker instruktören peppa oss andra. Kul? tänker jag samtidigt som svetten droppar. Det enda som är kul med spinning är när det är över!
Fast jag måste säga att timman gick ändå över förväntan, JAG ÖVERLEVDE. Och senare i nåt svagt ögonblick på parkeringen så lovade jag mamma att vi kanske kunde börja gå regelbundet på spinning *hrrp*.